Skogsbruket förr och nu
Eftersom Sverige har varit ett jordbrukssamhälle i många hundra år, har skogen stått i fokus hos människorna i landet. Främst barrskogen användes för att bygga hus eller till att elda med i hushållen, men även framställning av tjära var viktig. Lövträden kunde i sin tur användas till hamling som fungerade som foder till djuren under vinterhalvåret.
Ekträden användes ofta til
l båtbyggen och inga lagar om skogsbruk trädde egentligen i kraft förrän på 1400-talet då den första lagboken infördes. Då rådde det även virkesbrist i vissa delar i landet, vilket man försökte reglera. På 1800-talet uppkom sågverken och även pappersindustrin kom att tillta. I början av 1900-talet kom lagen om återbeskogning, d.v.s att man planterar ett nytt för varje avverkat träd.
Virket fälldes med yxa och timmersvans och brukshästarna arbetade för fulla muggar med att dra träden från fällningsplatserna. Ofta gjorde klimatet saker och ting svårare och man kunde vara tvungen att övernatta på plats i en koja eller under bar himmel. Sedan kom industrialiseringen och traktorerna, vilket underlättade bördan markant för både människa och bruksdjur.
Idag har vi datorstyrda maskiner som förenklar arbetet ordentligt, men kräver istället digital kompetens. Man kan även studera till skogsmästare eller skogstekniker genom naturbruksgymnasium eller eftergymnasiala utbildningar med ingenjörsexamen inom trä-och skogsbruk. Intresset för skogsbruket har sedan några decennier nu, varit relativt dött men börjar nu öka igen.
Sveriges skogsbruk är idag inte lika omfattande som förr i och med att virkesförråden är rejält påfyllda. Man vill dock att produktionen och miljön ska gå hand i hand och vara i balans. Det anses även bra för klimatet att vara aktiv i skogsbruket och inte negligera sin skog. Det gynnar även både ekonomin och den biologiska mångfalden.
